farmoringrids

Kusinträff

 

 

Jag har nämnt det innan,

denna sommar har inte varit lik någon annan

(tack o lov)

Så jobbigt att ens skriva om...

En sommar så full av oro och sorg,

och i Augusti förlorade min väninna kampen,

mot sjukdomen från hell...

Jämngammal med mig,

 -vi hade gemensam 50-årsfest 2011.

Tänk så lite man vet...

 

Detta låg bakom mitt beslut att inte skjuta upp

något längre än nödvändigt.

Skickade ut en inbjudan till mina 20 kusiner,

om en kusinträff på gården.

-Gården som vi alla härstammar ifrån.

När jag växte upp bodde farmor o farfar

på vår övervåning.

Min pappa var nr fyra i en syskonskara på 10.

Numera finns det bara två farbröder kvar.

Jag hade förmånen träffa kusiner regelbundet,

så länge farmor o farfar levde.

Många hade jag inte träffat sen 70-talet.

Min planering tog bort lite av min ångest,

fick mig att orka kämpa på.

Sen föll det sig den kom att infalla helgen

innan begravningen...

Kanske någon mening med det.

Glädje och sorg hand i hand

 

Förra helgen gick i kärleken och livets tecken.

Generationerna som avlöser varann

Så mycket cread och uppskattning vi fick,

så fina blommor, choklad, presenter och tackkort.

Den gav mig så mycket!

Helt underbart att träffa ER alla!

 

 

39 stycken var vi som samlades i vår fina festlokal.

Vädret bjöd på sol och värme, lika varmt både inne och ute,

 

 

 

God fika samt Grill med diverse tillbehör

 

Fotoalbum och klippböcker gick runt.

En av mina farbröder hade filmvisning,
av gamla superåttafilmer som han

 fått omgjort till USB

Många var vi som kände igen oss.

Efter att alla åkt hem blev vi sittandes i lokalen,

mannen och jag till lördag gick över till söndag.

Så nöjda, tacksamma över denna respons

från kusiner, både från Stockholm, Malmö, Göteborg

-förutom de lite mer i närområdet.

 

 

 

 

 

 

 

Bra gjort att ställa till med fest! Kul att det kom så många. Förstår att din sommar varit mycket tuff. Jag fick veta att en vän till mig fått cancer. Hon fick sitt cancerbesked i midsomras, nu var hon ju äldre än din vän. Men det går så otäckt fort med den där sjukdomen ibland. Hon somnade in i början av augusti, läkarna hade sagt att det fanns inget att göra. Men det är troligt att det är detta hon sökt för i flera år men att de inte hittat rätt.
Det är nog tur att vi inte vet något om morgondagen.
Men vi måste alla bli bättre på att leva här och nu och göra saker vi vill. Varmaste kramar till dig