Sjuker..

Redan igår vaknade jag med huvud/halsont'
Men gick bra att jobba även om jag var trött.
På kvällen hade vi lite sommaravslutning,
på ett nystartat café/matställe med 50tals tema.



Väl hemma var sängen skön.

Vaknade idag med mer halsont, men trodde ändå
det skulle funka jobba, efter ett par alvedon.
Tills jag gick med Bailey efter posten och blev riktigt andfådd efter några hundra meter. Gjorde en febercheck
då visade det sig att jag hade 38,2 trots alvedonen,
så jag fick ge upp och lägga mig igen.
Tur var ju det för usch vad hängig jag är.
Helt slut efter gjort mig lite lunch.

Liggande i sängen tog jag tag i min tanke jag haft
ända sen förra året. Hur jag ska kunna ta mig fram utan att kunna cykla ( min coccigodiny nivet..) den går inte över.
2,5 år.. Sen dras jag med min inflammerade hälsena på det -man kan bli deppad för mindre.
Därtill ha hund som vill ut på promenader

Nu är den beställd;


En elscooter
Själva sadeln är borttagbar,
Det är meningen man ska stå på den.
Förhoppningsvis ska Bailey kunna lära sig
springa bredvid..

Så länge man inte säger det högt...

...finns det inte..eller nåt.
Men faktum är att sen november har jag inte mått helt bra.
Den vanliga värken med sina inflammationer gör väl sitt till,
blir ju inte bättre av lågtryck precis.
När sen nattsömnen försvinner då tar det på krafterna,
jag som alltid behövt många timmars sömn.
Senaste månaderna har jag varit glad för 5-6 timmar,
ofta bara 3-4..
Och nej, inga små powernaps på dagen heller har funkat

Suck, nu blir det till att öka på medicinerna
- något jag INTE gillar
Det var som jag misstänkte
Blodtrycket hade skenat iväg än en gång

Morgontryck....


Hade man väl förväntat sig lite lägre

Trägen vinner..

..stämmer INTE alltid, men kanske ändå på ett märkligt sätt.
Efter dagens läkarbesök stod det ganska klart;
 
 Bara att erkänna; jag har blivit laktosintollerant!
 
Har som sagt "jobbat för" att INTE ge mig under mer än 10 år,
-har klarat laktos i mat t.ex, och som fil eller cremfraich.
Men nu sista månaden har jag dessutom mer och mer,
känt ett samband mellan laktosintag och min coccyxsmärta...?!
Att magen sväller upp och tarmarna blir oroliga det har jag känt,
men har inte fått ihop det med min svanskota.
 
Därför känns det bra att nu fått en trolig förklaring;
Jag har alltså ett "ruckbart bäcken" (det har jag vetat om),
 men inte insett att det vid magens uppsvällande flyttar på sig,
och då även coccyx som ju dessutom är felvinklad.
Detta bidrar då till denna hemska värk jag dragits med i snart ett år.
 
KAN det nu vara så "enkelt" vore jag innerligt tacksam.
 
Det var även vanligt att intolleransen aktualiseras i klimakteriet,
då vår förmåga att spjälka enzymet minskar.
 
Så nu tar jag nya tag!
Hädanefter blir det till att leta produkter på en ny hylla i affären.
Inga större problem.. mest en vanesak
-och på jobbet är det fler än jag som lider av detta. 
 
 
 
 
 

Hemma fru tillsvidare..

-fast utan att kunna göra så mycket då..
Ännu en "hemsk spruta" idag och fortsatt sjukskriven.
Denna gången en dubbeldos bedövningsmedel och adrenalin.
Fick reda på lite mer om mitt magnetröntgenutlåtande,
 -själva "triangeln" visade sig vara inåtvinklad, där finns största förklaringen
En anatomisk förändring som ofta ses hos de som ridit i ungdomen..
eller brutit den i ett fall eller i samband med förlossning..
Tack för den gamla typ 30 åriga passningen,
(hade hästar och red när jag var mellan 6- 24 år ca.)
Därtill min bakomliggande "reumatiska" skit som gör att jag
ofta får inflammationer i leder, senor, fästen och muskler.
och sedan något överansträngande som löser ut det hela..
Som de tio dygnen vi SATT och vakade hos pappa.
 
 
Gäller dock att hitta lite roliga förvillande saker i närområdet,
-en timma på julmarknaden i Åminne funkade bra!
Känner att jag drar mig för mycket annars, särskilt bilåkande..
 
 
Men den kilometern till nyblivne 6 åringen var inga problem.
Söndagseftermiddagen gick över till ikväll, god mat och tårta!
 

Tacksam...

Jag blir glad att se hur många som bryr sig.. för alla tankar och kramar.
Tänk så värdefullt det är med familj och VÄNNER.
Jag är lyckligt lottad mitt i allt med så många runt mig!
Sen säger jag som käre far min alltid säger sa;
Det finns de som har det SÅ mycket värre!!! och visst är det så..
Mina tankar är ofta hos speciellt två av mina bloggvänner,
Afrodite och Tinezza ni är mina kämpar!!
Vad är väl lite värk mot det ni kämpar med..varje dag, varje sekund
 
 
 
 

Rörande....

Jag försöker hålla min "värk"utanför bloggen så mycket som det går..
Gnäll gör ingen glad -framför allt inte mig själv.
MEN ibland brister det, och blir för "jäkligt" då är jag glad ha stöd.
Denna bild säger en hel del;
 
 
Mannens tröstande hand i min.. och Trojas tass och blick..
Vem vågar påstå att inte hundar förstår?!

Bara att bita ihop....

än en gång och ge sig i kast med spruta nr2....
Denna gång var jag lite mer förberedd, visste vad det handlade om.
Remiss skickad till kirurgen.. för deras ställningstagande..
Höjd medicinering (inflammationshämmande) och VILA!!
Samt byte till hemmavårdcentralens sjukgymnast, slippa resor.
-"bilsittande"som i sin tur förvärrar smärtan i leden
 
Jobbade klart min dag, den var inte så lång.
Men resten av veckan blir i vilans och lugnets tecken,
inga lyft, inga böjningar eller golvlägen.
Små promenader, frisk luft, böcker och det som fungerar,
utan för mycket sittande .Det ska gå, det ska gå....
Jag vill bli frisk från detta NU utan operation!!!!!
 
 

Farmor svanslös...

 
 
Kan det bli om "svansen" inte bättrar sig sa doktorn...
Inte för att jag fattar vad den är bra till?!
-men som med allt annat, har den väl sin funktion.
och en operation är en operation.
..och det är vanligt att patienten får bestående fantomsmärtor...
NEJ det lät inte så lockande.
Ett första steg är att använda coccyxkudde, det har jag gjort.
Dock en enklare variant, men nu ska den bytas till bästa tänkbara!!
 
Åtta månader sen mina coccyxproblem började,
och EN läs EN dag under alla dessa dagar har jag varit värkfri.
Trots regelbundna Sjukgymnastbehandlingar sen i Juni..
På något sätt vänjer man sig.. men det finns något bättre/
sämre perioder. Helgen har varit HEMSK!
Kanske beroende på den hårda pinnastolen i Fredags?!
 
Ett nytt läkarbesök resulterade i en bedövningsspruta rakt in i coxxyx
-Hur det kändes vill ni inte veta.....
MEN om det nu gör någon nytta är det värt det!
Just nu är jag rätt däckad... Sidoläge gäller...
 
 

Sammanfattning av dagen..

ska jag faktiskt bespara er..Men jag "överlevde",
och  jag kan säga så här; jag gick därifrån klart lugnare,än jag kom dit!
Så fortsätter hoppas på att "bifyndet" var just ett sådant
-även om ett par provsvar fattas. Det är jag SÅ tacksam för! 
Ettapp ett -och två avklarade för denna veckan.
 
Nästa vecka återbesök på ena stället för vidare behandling,
har en duktig sjukggymnast som har hjälpt mig innan.
Även nya röntgen väntar men av betydligt beskedligare slag.
 
Hoppas inte få FÖR ont i morgon efter undersökningarna.
Det har varit lite så innan att det triggats igång än värre.
Att det är svanskotan, eller ligamenten runt som bråkar
är nog ganska uppenbart, men frågan är fortfarande varför.
Detta händer annars oftast efter förlossningar eller fall..
 
 
 
 
 

Lite tröst

Idag behöver jag lite tröst och mod,
dagen är i närmast fullbokad för diverse undersökningar.
Startar morgonen med
en blombukett av sommarens blommor,
och en liten katt som vet hur han ska ge lugn och ro!
 
 
I övrigt skiner solen idag, så hoppas på att det är ett gott tecken!
Och vetti tusan om inte framtidsutsikterna ljusnat något..

Lite gnäll har väl ingen dött av...

Är ju inte speciellt intresserad av att skriva om mina krämpor här,
Men ibland måste det bara pysa ut någonstans.
Har ju som många nog förstått haft en helsikes vår vad gäller värk..
Har verkligen bitit ihop och tagit bara en dag i taget.
Efter det jobbiga magnetröntgensvaret och i samråd med läkaren,
sjukskrev jag mig nu denna sista veckan innan semestern.
Det är bara några timmar mitt i natten (tackar för det)
som jag är värkfri.. kan säga att ryggskott är ingeting mot detta.
Där kan man åtminstone hitta lägen som avbelastar.
 
Att inte kunna sitta, inte kunna stå längre stunder -svårt att gå,
gör ju att jag tappar ork och kondition. Har sjukgymnastik på Torsdag,
ska få hem en Tens-apparat som smärlindring. hoppas det hjälper.
Mitt vanliga glada spralliga jag är satt på undantag.
Fast jag försöker att inte visa så mycket utåt -ingen blir gladare av det.
Dottern har ryckt in en vecka tidigare och tagit mitt jobb.
Det känns skönt, veta att det ordnar sig att man inte ställer till det.
Ska försöka bara tänka på mig själv, läsa böcker, bloggar
-och min nya passion "Rumble" på telefonen....
 
 
 
 
 Tyvärr INTE i solstolen då....
 

I did it!!


magnetkamera
Whiiihooo!!! Jag fixade det, därtill utan några problem trots täppthet.
Apparaten var alldeles ny, så klart bättre än de jag haft innan.
Relativt snabbt gick det också, var över på en halvtimma,
Nu ska det bara väntas på svaret ett tag, lite nervöst det med.

Förkylningen har dessvärre tagit ett rejält grepp över mig.
Snorar och nyser som aldrig förr, tung i huvudet och allmänt seg.
Våra husbilsdagar är lagda på is tillsvidare, ingen väder att skryta med.
MEN vi har det gott här hemma, det går ingen nöd på oss.

Har lite jämna födelsedagar, dop och annat roligt
 att se fram emot i sommar.
Hittade en klänning helt i min smak som snabbt klickades hem.
Man måste ju roa sig med något,
 när sommarvärmen låter vänta på sig!!
(och mannen snällt håller fram visakortet!)


Coccigodyni....

Coccigodyni

Är det någon av er som känner till detta fenomen?!
Jag gjorde det INTE tills nu då.. nu känner jag till och av det HELA tiden!
Besvären började så sakta smyga på för ett par månader sen,
Av de besvärrligheter som sen var sopade jag det under mattan..
Så länge man inte säger det högt -finns det inte..
Till slut var det outhärdligt.....

Inga roliga undersökningar, kan jag tala om
-men jag hade i det läget inget val.

Som väl var visade det inte på några "farligheter"
-men väl ett tilltånd som är besvärligt, och tar lång tid att läka ut.
Man kan säga det är en rejäl inflammation i yttersta leden


av svanskotan "coccyx" den lilla triangelformade "skivan" längst ner
 i ryggraden som av någon anledning flyttat på sig/blivit instabil.
Värktabletter, vila och inflammationshämmande i första läget.
Ska även få lite hjälp med en specialkudde så jag kan sitta igen,

Det är nämligen det allra svåraste just nu..

Hur det känns?!

Som att sätta sig på en vässad påle...
Dag som natt, när jag går, så snart jag vänder mig i sängen t.ex.
går i trappor, ska resa mig, ja i stort sätt hela jäkla tiden.

Om det är synd om mig?!

På en skala 1-10?!
Minst 25...


RSS 2.0