farmoringrids

...vår rauter gick under!!

Vilken djungel av bloggar det finns! Efter att helt ägnat mig åt min egen o hur allt fungerar har jag sett mig om lite i bloggvärlden.

SÅ jäkla duktiga många är -där ligger man i lä. Fast det var ganska skönt när man sökte sig ner till deras start sida och man såg en klar skillnad i utveckling, så om nåt år kanske jag är där med.

Har hittat lite mer till "rätt" avdelning eller åldersgrupp om man nu ska vara ärlig och då börjar det bli intressant. Jag blir särskilt imponerad av dem som fått till vackra lugna bilder och en lättläst o inspirerande text. 
Samt fått till den "röda tråden" som löper mellan inläggen!

Min nästa utmaning till mig själv är att hitta något spännande bildredigeringprogram -gillar när de suddat kanten så bilderna blir mjuka. Samt tänka på hur den färdiga texten ser ut.

Perfekt tid för en lite större släktträff, Roligt för de små "låtsasysslingarna" att träffas och vi andra också givetvis. Alltid svårt att få ihop det och att alla kan samtidigt. Nu dax att börja förbereda festen, kort kommer i efterhand så klart.
 

 

En stor eloge till dem som piffat upp gamla badplatsen vid "Skärshultasjön", min barndoms badsjö som så förfallet sista 15 åren. Dan har gjort undervärk med grävmaskin, jord och sand o hans fru Annika har planterat växter o buskar.
Ni har även gjort helt rätt som plantreat träd o lagt stora stenar som hindrar att man kör in på gräsmattan.
Tror det kan bli en fin samlingsplats för alla i byn o runt sjön.

Så fort några månader går, idag var det dags att hämta hem Ida från Tumba. Klockan 12 var rummet tömmt, städat o klart och hon tog farväl av alla hundarna huset, Tarja o Matti. Nu väntar några veckor med praktik på Smålandsposten sen en vecka tillbaka i skolan innan dax för sommarlov. I Augusti går flyttlasset på nytt då till riktig egen lägenhet!!

När äntligen Susanne, Roland o Cassandra kommer till Småland är det många som "slåss" om dem...
Fredagskvällen var det Källehult o Jenny med familj som fick äran rå om dem. På lördagen var det besök i Skruva o träffa Billy med alla sina små samt värkning av hästar. Dessutom hanns det med ett stadsbesök för att inhandla allt till den utsökta kvällssuppe vi bjöds på!! Söndagen var det Karl o Hildas tur. Sen skulle de bara ta turen via Landvetter o en snabbträff av Rolands dotter Lisa som studerar till läkare i Riga. ´Är man populär så är man!

Det beror på hur man ser det. Har haft en lite övernattande gäst i natt, Sov som en stock hela natten -men ack så morgonpigg.
-Ähh vovvarna? hörde man vid 5.30 -Minni!!Toja!! Lyckliga hundar skällde ikapp, -tjoho idag kommer vi ut tidigt!!
Efter lite halvhjärtade försök att somna om i sängen hos oss hör jag plötsligt: -gnöl, gnöl ha fonen! Sen låtsas han tar handen till örat o säger; -hallå, pappa mamma hemma. farfar farmor baa hover!! Tror ni det gick att låtsas sova mer då? Han vet vad han ska göra den grabben. Och naturligtvis blev vi underhållna med både "Umpa, Umpa" och "Blä upp" favoritsångerna på Humlan. När farfar frågade -vad ska vi göra uppe då? Säger han; -Äta macka, titta datton!!
Adam kompenserar sitt teknikintresse med att vara riktigt "fåfäng" älskar allt som är FINT.. Så en lycklig liten man har steppat runt med Idas fina gamla klackskor o med en blomma i håret. SnyggAdam!!

Ett lättgjort långpannebröd med saftig smak:

1 kg rågsikt
1msk bikarbonat
1msk bakpulver
2 tsk salt
1 tsk stött anis
1 tsk stött fänkål
1 liter filmjölk
2.5 dl mörk sirap
lite "grövre saker som ,kli, linfrö, solrosfrön, havregryn kan med fördel tillsättas

Allt röres ihop och hälls ut på en långpanna. Grädda i 45 min i 100 grader höj därefter till 150 grader o grädda 5 min till.

Servera gärna med lite vitlök/persiljesmör

Försommar i Stockholm med barnasinnet kvar..

                       

Tänk att det alltid finns något nytt att lära man blir aldrig fullärd hur gammal man än är. På något sett har man en drivkraft o vilja att ständigt ytvecklas. Att detta sen är olika från person till person är jag helt medveten om. Jag är glad att jag tillhör denna skara som vill vidare. Har på något sett lärt känna mig själv mer på äldre dagar o analyserar gärna utifrån olika aspekter. (Ja, är nog lite smittad av en man som också läser, analyserar o vänder o vrider på mycket- vilket ger spännande o givande samtal) Att vara varandras bollplank vad gäller både jobb o mer familjära saker är utvecklande för oss båda. Och på nåt konstigt vis kan vi ta med bådas resp erfarenheter in i respektive jobb fast det är helt olika o ha nytta av detta.
Min egen utmaning har väl som ni märkt varit ganska fokuserad på bloggen det sista. Är faktiskt ganska stolt att jag fixar detta på egen hand, söka information hur man gör olika saker o sen få det att funka i praktiken. (där har jag nytta av man mans lugn när det kör ihop sig o inte funkar som jag vill..) Fördelen är att man kan ta det i den takt man själv vill det är ju bara jag själv som bestämmer när jag vill ha in nya o mer funktioner. När jag känner att nu har jag fått till det o kan det här, tar jag ett nytt steg. Min nyaste utmaning var igår att lära mig hur man lägger upp en "egen" filmsnutt. Och för min del är ju beviset på att jag lyckats tydligt o konkret när alla mina "läsare" kan ta del av det.

Den här historien är alldeles sann om än inte helt ordagrann. Kanske en blivande skröna som kommer att berättas för barn o barnbarn. Historien berättas på begäran av de delaktiga i dramat som utspelade sig tidigt en gryning i den lilla byn Lindhult. Efter ett tidigt toabesök men med sömnen fortfarande i ögonen slängs en blick ut genom fönstret bort mot grannhuset där sonen med familj bor. Ett ljussken glimmar till och eftersom tron på "ljusgubbar" upphörde nån gång på mitten av 1900-talet insåg frun i huset att här var nog nåt annat lurt på gång. Kunde något hänt på jobbet som gjort att sonen måste ge sig av redan o ottan?! Nää, det stämde inte heller för varför skulle han smyga runt på trapp o in o ut i uthus så länge. Men ljuset syntes tydligt det var ingen tvekan, tillslut insåg hon allvaret det måste vara en inbrottstjyv!! Nu var de vid knuten där sonens nya cykel stod, nu tar de den. Och nu går de in i ladan och där står ju svärdotterns cykel, då tar de väl den med. Skulle de ringa bort o varna? Nä, då hör nog tjyven det o sticker. Gubben väcktes och i ett huj hade de hoppat i kläderna, kastar sig in i  bilen för säkerhetsskull och kör rundan så de kommer från andra hållet. Ibland ser de lampan glimma mellan träden men sen försvinner den igen, har den/de märkt att de är upptäckta? Nu gömmer de sig visst bakom massavedshögen.. Väl framme och med adrenalinet pumpande möts de av en sävlig linkande "inbrottstjuv" som nog rent av tyckte det var lite trevligt med sällskap.. Och jag kan nästan höra den djupa utandningen som följde efter att dramat fått sin lösning.

Vad får man om man sätter en pannlampa på en "Basset"?! =En potentiell inbrottstjuv!!

 
Sen kan man då samtidigt tänka sig den så trötta "matten", som tyckte det var alldeles för tidigt med en morgonpromenad ,och då kom på den "lysande"(!!!!) ide´n om att att i bästa välmening sätta på Robban en pannlampa så inte post bilen skulle köra på honom.. Själv hade hon ovetandes om detta drama somnat om igen, samtidigt som den självlysande Robban sakta linkade bort mot grannbyn där det luktade så gott. Helt ovetande om att han snart skulle vara huvudrollsinnehavare i värsta deckaren.

Inte en dag klarade sig farfar utan Tv så vi fick göra en utryckning o söka om kanalerna som bytt leverantör. Inte är någon annan än Anders betrodd till det inte.. Moltas fick hänga med o kollade så allt gick rätt till. Och att kunna säga gammelfarfar Gunnar hade han tränat på det förstod vi allt.

     

Blev nästan förvånad idag när jag tittade ut o det var vattenpölar. Lite perfekt nu efter många har börjat plantera. Gräset får en extra skjuts till glädje för vissa som köpt ny åkgräsklippare... Inte lika roligt för oss som jobbar på med vanliga typen. Nu är det dax för jobb igen efter långledidhet ser fram emot att träffa de små. Ikväll kurs i stan i utomhuspedagogik!
Där fick vi lära oss hur man tar med pedagogiken ut i naturen och på skolgården. Med egna enkla medel lära ut både matte o språkträning. Få barnen som tröttnat o vill ha lite nya upptåg att bli intresserade igen. Det var samarbetsövningar o enskilda övningar. Många konkreta tips fick vi med oss och att sen kunna "plocka ner" det till lägre åldrar är upp till oss. Tyvärr tog kylan lite udden av det hela och det tog tid innan vi tinade upp igen.

     

Måste skippa musiken-blir galen..Nu gör man tvärt om trycker på megafonen NÄR o OM man vill höra musiken!

     

Lite typiskt "Deas" har han hittat en specialare, designad sak med vippbart soltak som även kan fällas ner som lock!

Bara att klicka på bilden så blir den större sen klicka igen när du vill gå tillbaka. Fiffigt!!

           

...som ju redan är här med stormsteg. Finns det något härligare än de första varma kvällarna man kan sitta ute på altanen, grilla o prata?! Lyssna på fåglarna som kvittrar. Få den första färgen i ansiktet, se hur alla fullständigt kastar sig ut i trädgårdarna o påtar med glädje men också ibland med stressen lysande i ansiktet. I samhällenas villaträdgårdar nästan hysteriskt, sneglar på grannen; oj, de är redan ute med gräsklipparen. Har de rivit mossa än??
Då är jag glad jag bor på landet kan ta det i vår egen takt njuter mellan alla "måsten" för vad händer egentligen om jag är nån vecka senare med att påta ner potatisen, få in veden, klippa gräset..? Absolut ingeting. Men mycket sitter kvar sen gammalt minns själv grannfrun som visste precis vilken dag potatisen skulle ner och det kvittade när vi satte våra så var det fel... -Men potatis fick vi i allafall på något underligt vis..
Och veden skulle vara huggen o inlavad vid ett spec datum. annars kunde man lik väl "elda upp den" den var inget värd...Ehhh?? Idag kan jag le åt det men för henne var det djupaste allvar.
Ja, kanske var det så förr att de var så intutade generationer bakåt hur det skulle vara att de inte ens vågade bryta ett gammalt mönster. Det finns allt för många måsten ändå vad det gäller jobb o tider att passa, någonstans emellan måste man hitta tid att njuta o koppla av. Våren är så kort o intensiv. Glöm inte bort att ta till vara på den!!