farmoringrids

Fniss! Lovade ju nästan en fortsättning på gårdagen blogg, men den gick om intet.
Kanske förstod ni att det blev lite fullt upp när de väl kom hem. Många kartonger
att bära och stuva in blev det. Nu behövde ju just inte jag göra det som tur var för ryggen. 
Men lite firande hanns med igår, grillade åt gott och skålade med dottern i champagne!
Det var så skönt se röda bussen svänga upp på gårdsplanen! Gissa om hundarna var glada!


Efter att ha tittat på Eurovisionsfestivalen somnade vi trötta och belåtna.
Både efter att avklarat denna helg trots att jag blev sjuk, samt Tysklands vinst!
En riktigt glad och härlig låt som sätter sig mer o mer när man lyssnar.

Själv känner jag mig mycket bättre, lite matthet känns när jag nu sätter mig.
Men då har vi varit i farten mest hela dagen. Planerna är ju att dottern ska bo hemma,
Eventuellt hela höstterminen och pendla till skolan åtta mil bort. Vi får väl se.
Eftersom det finns ett kök uppepå som min pappa förfogar över, ska vi fixa till det.
Så hon kan få rå sig lite mer på egenhand. Hon har ju dock bott hemifrån ett par år.
Själv har han ju inte bott här på ca 20 år... Lite vanligt förr man gjorde så på landet.
När jag var liten bodde min farmor och farfar uppepå. Sen hade jag lägenheten lite.


När Idas störste bror flyttade tillbaka efter studier i Linköping gjorde vi likadant.
Han donade och fixade, målade om -men vi kan väl säga att dottern inte är så nöjd
med vad vi kallar "Löfbergslila köket". Så nu blir det vita luckor igen! (Tror inte han var
så nöjd med kulören i efterhand heller om jag ska vara ärlig...) Lite morsdagsfirande har
 vi hunnit emellan. Fick en jättesnygg sjal av dottern och en vit "potatisblomma" av båda
sönerna med familjer. Den blir kanonfin ute på mitt soldäck! precis vad jag önskade.
Andreás med familj kommer en annan kväll. De hade lite mycket på programmet idag.

Beroende på hur man ser det skötte sig vakthunden exemplariskt.. Hmmm, harkel...
Hon sa "snällt till" när varje gren rörde sig utanför eller regndroppe föll mot fönstret!
När någon katt rörde sig nere i källaren, eller bil körde FÖRBI långt nere vid vägen!
Hade ju annars tänkt "fuska" som husse gjorde när inte jag var hemma, och ha säng-
sällskap. Men vid tolvsnåret tog jag in min kära hund i sin hundgård (innehundgård)
Hund nr två labben Troja trivs klart bäst där inne även när grinden är öppen, märkligt.
Nej, varken hundarna eller jag är vana att husse är borta på nätterna, lite bortskämda
.
Men sen gick det bra och jag somnade över förväntan snabbt och sov till framåt nio, inte illa.
Ryggen har gett med sig bättre än förkylningen. Men oftast känns det mer på morgonen.
Nu har jag tagit min esamma frukost (ingen som lagade den åt mig idag- brukar det vara)
Redan igårkväll hade de packat ihop det mesta, samt rengjort, spis, fläkt, frys, fönster.
Så det ska nog inte behöva bli för sent idag innan de kommer hem igen. 4.5 tim restid ca.
Solen visar sig nu på morgonen, det piggar ju upp. Har lagt tvätt i maskinen, torka ute?
Där hänger redan en maskin sen igår, den har fått några extra sköljningar kan man säga.

Som ni kanske märkt har bloggandet ökat igen nu när jag inte kan göra så mycket annat.
Likaså blir det lite påfyllning mest hela dagen, ha, ha. Så lär det bli även idag. Bilder o.s.v
SÅ se detta som morgon rapporten! ;) Ps skickar med en film på "vakthunden"!

Så är väl läget på ett ungefär. Försöker ta det med ro. Mannen jobbar till ett sen bär det iväg.
Är inte lika sned idag och värken sitter mer i muskeln som drog ihop sig igår. Det är ju positivt!
Till det negativa hör att febern håller isig, samt att magen är kass idag. Inte mycket ork precis.
Men nu får ju jag en lugn helg ;( så ska väl hinna ge sig till måndag. Detta är ju inte hela världen!
Får väl botanisera lite bland mina gamla foton, vackra blommor piggar ju alltid upp lite!!

Idag lyssnar jag på en klart bättre bok föresten; Nattfåk av Johan Theorin



När den kraftfulla storm som kallas fåken drar in över Öland gör man bäst i att hålla sig hemma. Fåken som kommer med is, snö och dimma och som drar med sig allt i sin väg.

I Johan Theorins nya bok har det blivit vinter på norra Öland. Familjen Westin har nyligen flyttat dit från Stockholm, till en stor gammal ödegård som de tänker renovera. Snart får de höra en del ruskiga sägner om stället. Sådant som naturligtvis bara är skrock och vidskepelse. Eller? Det dröjer inte länge innan svårförklarliga saker börjar hända.

I Nattfåk får vi stifta bekantskap med en rad nya människor, men också möta några vi redan känner- inte minst den pensionerade sjökaptenen Gerlof Davidsson. Precis som Skumtimmen är det en stark och oförglömlig läsupplevelse, en blandning av kriminalroman, spökhistoria och familjedrama med originella karaktärer, fängslande miljöer och en lika sorglig som spännande intrig.

14.15 Så är då "bussen" med mannen påväg till dottern!
Det blir några timmar på E4:an innan han är uppe.
Vink, vink och kör försiktigt!!

18.45 Rullade bussen in på Långsvängen det kändes mycket bra,
för "ensamma mamman" hemma i TV-soffan
Så small seniliteten till igen, klart det ska vara Långsvängen, tack Idalinn!

Nu är det baske mig synd om "farmor". Hur positiv jag än brukar vara känns det fan just nu.
Insåg nog redan igår (men en del av mig blundade) att det inte blir någon Stockholmsresa..
För mig vill säga, för mannen måste ju upp och hjälpa dottern tömma och städa lägenheten.
Det känns ju nog deppigt isig, men så slog det mig.. Hur fan ska jag klara mig själv hemma då??
Hade ju inte varit några problemas i vanliga fall men nu är det så att alla "de våra" åker iväg.
Företaget bjuder på en resa till Köpenhamn över lördagen, och de startar tidigt i gryningen.

Med små hasande steg klarar jag sträckan till toabesöken. Men rädslan sitter i sen den gång allt
låste sig och jag blev hämtad på bår inne i sängen, och fick tillbringa några dagar på lasarett.
Hoppas verkligen inte det händer igen, men därav den stora rädslan av att bli lämnad helt själv.
Man känner sig så jäkla liten och hjälplös. Två hundar har vi ju med men får väl klara sig i lina,
resp springa lös. Elda i pannan ska jag väl slippa i allafall, jäkla tur för trappan hade jag inte klarat.
Inga grannar inom synhåll, men telefonen får väl ligga i fickan.  Tur jag har min miniPC vän i nöden

Nej att ha sån värk i ryggen är inget kul, när det blir hellåst och musklerna knyter sig.
Vänster benet blir svagt och det känns som det pirrar av ström inuti, riktigt obehagligt.
Nu spontanläker ju de flesta diskbråck och man opererar inte gärna längre. Finns risker.
Har haft mina problem sen 25års åldern, så är ju ganska van och brukar kunna ta det bra.
Magnetröntgen gjordes först för några år sen, som visade på tre diskbråck under varann.
Men att därtill vara förkyld, ha feber och hosta samtidigt det är lite väl bra även för mig! 

Och om jag nu börjat att gnälla kan jag ju ta lite till.. bättre att samla ihop allt på en gång.
Det gäller boken jag nu har läst ut "Lilla Stjärna", den jag lånat hem som strömmande ljudbok.
Läs den INTE! Man kan ju undra ärligt talat hur den författaren ÄR som skriver på detta sätt.
Maken till märklig, otäck bok "frossande" i makabra utläggningar om hemska tillvägagångsätt.
Det blev bara FÖR mycket dödande och väldigt märkligt slut. (var dum och lyssnade färdigt)
Och OM ni redan läst den; Vad tyckte ni? Hur reagerade ni?! Överreagerar jag?!


Ps. min stil är dock INTE sittande..

Kan man bli annat än på bättre humör efter fått ett sånt rart sms?!



En god sallad och en stund av prat och skratt förgyllde min dag!
!Inbjudan" till goaste Susanne med eller utan krokig rygg ;)
Liksom goaste kommentaren från Ann Catrine och andra blogg-
och facebookvänner. Blir lika snopen varje gång av den förståelse,
och uppmuntran man får av dessa mina nya vänner!! Tusen tack alla!!
Och faktiskt har jag börjat räta upp mig lite, är nog tack vare ER!

Och om jag nu ska ta och fortsätta på den positiva andan när jag väl börjat:
kom mannen hem med en sak jag önskat mig ett tag:





Me like!!! Lika snygg som dyr ha,ha!
Även om jag får vänta med själva vinet tills jag slutat med värktabletterna!
Fiduz design för dig som vill veta mer..

Attans också, detta har jag INTE tid med nu. Blev brutalt påhoppad av frossa och huvudvärk.
En rejäl "rotblöta" av min lekamen igår gjorde väl sitt till kan tänka. Idag är sängen SKÖN!!
Har "stängardag" på fredag med genomgång av nya kvalitetsredovisnings material. (Nu igen)
Sen efter vi slutat där, bär det iväg till Stockholm och ihop-packning av dotterns tillhörigheter.
Lär ta hela lördagen i anspråk, men hoppas kunna åka hem då annars blir det inte förrän sönd.
Så nu MÅSTE detta gå över fortare än kvickt! Annars får mannen åka de drygt 40 milen själv.



Ska ägna dagen åt vila och lyssna vidare på boken "Lilla stjärna", en speciell bok..
Den är riktigt otäck emellanåt, men ändå något som lockar till vidare lyssning.



Fattades bara det.. nu har jag rykt på ett ryggskott också..
"Lite snett är inte lett".. men nu ser jag rent för jäklig ut!
Har tre diskbråck i rad nere i ryggen, som bråkar med jämna mellanrum.
Tack och lov inte allt för ofta, sist var i September vid hummerfisket.
Har en benägenhet att komma vid andra infektioner då ledvätskan minskar.
Det kommer blixtsnabbt, och så "rasar" bara ryggen ihop jag blir som ett S.
Bara att bita ihop, medicinera, ta fram värmedynan och göra mina övningar..

Farfar hade en liten Adam med sig hem, stolt som en tupp när farfar hämtade
på förskolan, är ju oftast jag annars som hämtar. -Titta, det är MIN FARFAR!!
-Hej farmor! Ropar han sen från hallen, när de kom hem -här kommer jag!!
Farmor hasar sig ut från sovrummet, Adam tittar skeptiskt på sin sneda farmor.
Så säger han -Oj, du farmor! Och går fram och blåser på min rygg! Gullefjun!

Även om man försöker är det ju inte en helt lätt uppgift. Men så plötsligt händer något,
något som får oss att stanna upp. I ett litet samhälle som vårt känner man till de flesta.
Man har haft barnen på förskolan, träffats på fotbollsplanen, i skolan och på arbetsplatsen.
När något tragiskt händer stannar världen till ett ögonblick, och så är det här hos oss just nu.
En ung pojke 22 år omkom så tragiskt i en bilolycka inatt. Alla våra tankar är hos familjen!
Allt annat känns oviktigt. Plötsligt känns den vackra varma sommardagen så grå och dyster.
En mamma och pappa har mist sin son, en syster sin bror. Ingeting kan vi göra för att mildra.

Var det som satte stopp för min bloggrunda /facebook runda igår.
Det höll på hela eftermiddagen och kvällen en stund riktigt nära.



För att hoppa fram till idag, kan jag meddela att jag är LEDIG!!
Pappan är "tillbaka på banan" vilket ju känns otroligt bra MEN..
Visst finns oron där lite hela tiden detta är ju inget som går över precis.
Jag tackar så mycket för alla era uppmuntrande förstående ord -de värmer!
Nu måste jag ta tag i lite städning har Maj´s födelsedagskalas här på söndag.

Tillbringade större delen på lasarettet med min pappa som inte kände sig bra.
Fick göra en utryckning från jobbet, hade precis satt mig med ett föräldrapar,
och skulle ha utvecklingssamtal när jag slängde en blick på min mobil i väskan.
Tre missade samtal från pappa o Majs nummer bådade inte gott kan jag säga.
Han ringer INTE På mobilen i första taget!! Så insåg allvaret direkt och ringde upp.
 
Det var bara att be om ursäkt ock kasta mig i bilen, han var dock inte så dålig som sist.
Men ambulans blev det och många långa timmar på akuten i väntan på läkare, suck!
Troligen den dåliga hjärtklaffen som spökade. Han hade varit ute i skogen dagen innan,
och kanske det blev lite väl bra.. Är inte lätt få min pappa att hålla sig på jämn terräng
Men som läkaren sa Det handlar en hel del om livskvalité också, ibland måste man testa..

En övernattning blev det för säkerhetsskull men har nu återvänt till Långgatan igen!
Hoppas ju att han med tiden kan lära sig hitta en balans, vad han kan och inte kan göra.
Om jag var trött och utshasad redan innan har ju inte detta gjort saken bättre precis.
Känner mig precis groggy, huvudvärk och slut nu efter ha jobbat klart mina timmar.
Men nu bara en dag till, sen är det ledigt tre dagar igen. Kvavt väder idag tröttar med.



En liten glimt av solen utanför lasarettet fick vi igår innan regnet kom..

Idag känns det som luften gått ur och all samlad trötthet slagit till med full kraft.
Är ju ofta så, att så länge man inte hinner känna efter så rullar det bara på..
Igår var en deppig Söndag, ofta så när dottern ska tillbaka efter varit hemma lite.
Från början (första året) var kärleken till Stockholm stor och inga nackdelar fanns.
Efter hand sista halvåret märks det att hon nog hellre hade stannat på hemmaplan.
Jag är glad att det inte var så från början då hade det varit tufft även för mamman.

Men om två veckor är det dax flytta hem tjejen igen, och denna gången inte bara
över sommaren. Går ut journalistik B i början av Juni, som vanligt med bra betyg!
I sommar väntar jobb på förskolan, hennes 4:e sommar så en hel del rutin numera.
I höst fortsätter sen pluggeriet fortfarande i "medias" spår, denna gång i Jönköping.
Media-kommunikation En bredare linje än ren journalistik, som även går in i företag.
Håller tummarna för att det blir ett lika glatt samarbetat gäng där som på "Södertörns"

---

Lyssnar just nu på boken Lilla Stjärna
Beskrivning:

Igår kväll ordnade Andreás och Maria med fest för alla oss som hjälpte till
och såg till så de kunde genomföra sin härliga bröllopsresa förra veckan.
Resp föräldrapar som hade hand om Adam under de nio dagar de var iväg,
Syster Idalinn som stod för övernattning i stockholm på dit och hemväg.
Samt Anna o Leif som sett till att hästen Akrobina fick mat och skötsel


Favorit maten rachlette stod på menyn, vi åt så vi höll på att spricka!




Adam kör med racerbilarna, det gäller hålla tungan rätt i mun! Morfar tittar på.



Tack Andreás, Maria och Adam för en jättetrevlig kväll!!
Och för att vi fick förtroendet rå om lilleman!!
(Farfar hälsar från "sjuksängen"!)

Idag blev det till att stiga upp relativt tidigt. Maria tävlade kl 9.00.
Fick ju passa på och åka och titta när det nu var på "hemmaplan".
Det var deras andra tävling bara, så ännu är det lite nytt för Akrobina.
Men hon skötte sig jättebra, rev bara ett hinder. Kan bara bli bättre!


Adam hade fullt upp förstås

Klart supporterklubben var med!









Visst fanns det lite andra tävlande också...


Och sötaste supporterhunden:



Och i cafeterian såg Klara och hennes kompis till att det fanns fika


Kan väl även meddela att det äntligen blivit lite varmare ute, -och kvavt.
En annan som är varmare än han brukar -är mannen. Feber och halsont.
Så han stannade snällt på hemmaplan och är betydligt mer still än vanligt..
Hoppas verkligen jag klarar mig undan det, gillar INTE att ha ont i halsen!

Mina egna satta kryddor väntar på att få komma ut i friska luften.
Urnorna o landet vill bli påfyllda med lite nytt i jord och blomväg.
Förr drev jag upp massor av plantor själv, hade flera trädgårdsland,
med blommor grönsaker och potatis modell större.. Men den tiden är över.
Nu ser min inneodling endast ut så här

De sista plantorna sätts idag i skogen så sen kanske nästa projekt kan starta.
Gräsklipparen står beredd men än har det inte varit något större behov precis.

Skönt med en extra lång helg! Det är mycket inplanerat blir ofta så att det fylls på.
Ska i eftermiddag hämta Idalinn och Filip vid bussen, hon kom till Växjö igår redan.
Var längesen hon var hemma nu, veckorna har rullat på. Men snart dax för hemflytt.

Ikväll är det dax att smida nya planer (gnider mina händer) Fler som fyller framåt..
Lär bli en trevlig lång kväll i goda vänners lag. Tyvärr kan jag ju inte berätta mer;)

Imorgon tävlar svärdottern Maria på hemmaplan i hoppning, då måste vi upp o kolla.
Sonen har lovat komma och hämta oss vid behov.. Börjar nämligen redan klockan nio.
På kvällen bjuder sen de "hemvändande" oss familjer på fest som tack för all hjälp!

Gårdagskvällen bjöd iallafall på lite altansittarväder, glad för de tillfällen som bjuds!

Det var ett belåtet föräldrapar som hämtades på Alvesta station.
De var så nöjda med sin resa, 7 fina dagar på Gran Canaria.
I trygg förvissning med att sonen har haft det tryggt och bra.
(Med två övernattningar i Stockholm blev det nio nätter borta.) 

Sonen själv får efter dessa dagar högsta beröm MVG av oss alla!
Naturligtvis var det spännande att få följa med och hämta hem dem.
Han kommenterade de flesta hus, hästar och traktorer under färden.
Halvvägs kom en suck från baksätet; -Var ÄR hemma då??

Väl framme säger han lite förvånat: -Där är ju min pappa o mamma ju!!
Tyvärr inga foton på mötet, vi stannade lite dåligt till med bilen så snabbt in.

På hemvägen en titt in till mammas häst Akrobina, där träffade vi valpen Asta.
Men tror nog Adam mest var intresserad att få komma hem till sitt eget hus.

På tal om åka hem var han helt övertygad om att han skulle köra..
Satte sig fram, skulle hämta nyckeln av farfar o sa till honom
 gå o sätta sig, när han frågade vad han skulle ha nyckeln till..
Tyckte väl han hade tränat tillräckligt på elbilen....
 


För säkerhetsskull är väl bäst meddela att farfar tog det säkra före det osäkra,
och behöll nycklarna själv! 

Så hoppar vi till mitt andra intresse; fixade nytt halsband/armband
till min Gintricot topp i lime!!

Det ena barnet efter det andra har blivit ledigt på fredag, och nu är det klart alla är lediga.
Skönt för både barn, föräldrar och "fröknar" få lite extra ledighet. Väntar bara på värmen.

Efter jobbet var vi inom på Ica och handlade lite, Adam charmar de flesta förstås.
En tant jag inte kände igen kom och frågade om det möjligen var Andreás pojke??
(Tror det var en granne till dem..) Hon frågade Adam om han kände igen henne?!
-Nähä du sa Adam jag känner BARA min FARMOR, varav kunderna fick ett gott skratt.

Nu ska mamman o pappan ha lyft från Las Palmas hoppas allt gått som planerat.
Var i kontakt med dem för ett par timmar sen. Ikväll vid 20.30 landar de på Arlanda.
Sen tar de sig till syster yster och övernattar där innan allihopa tar tåget hem imorgon.

Från det ena till det andra måste jag dela med mig av ett jättegott "salladsrecept"
eller vad man ska kalla det för.. Gjort på riven morot och vitkål

Koka upp en lag:
1 dl olja
1 dl vitvinäger
1/2 dl socker
salt peppar

Hälls varm över de rivna morötterna/vitkålen
Håller sig så över en vecka!!

Blir lite som "syrade" fräscht till grillat bl.a


Inte lika nyttigt kanske...

Inte här iallafall!! Men solen har faktiskt visat sig lite idag, man får vara glad för det lilla.
Är så imponerad av mina morgonar, allt flyter på så jättebra. Adam klär på sig själv,
är pigg och glad när han vaknar. Medan jag var på toa hade han klätt på sig overallen
och stövlarna helt själv. -Är du färdig farmor?! frågar han med väskan i handen..
Dessutom har han blivit jätteduktig på att kissa på toaletten!! T.om på Humlan!
Och inte ett gnäll ännu bara solig och glad, men så är vi ju ganska vana vid varann ;)

 
Efter lunch hade vi jobbat klart Adam och jag, han är så rolig när vi åker bilen.
Pratar och berättar där är tåget, där jobbar farfar, där inne bor Moltas, sväng nu!
Hemma har vi läst, laddat tvättmaskinen, lekt kurragömma och bakat en kaka.
Och fått besök av Susannes barnbarn -med en hundvalp och av gammelmorfar.

Man hinner med en hel del.. Nu håller vi tummarna att askmolnet sköter sig med..
så att mamman och pappan kan åka hem från sin bröllopsresa imorgon eftermiddag.
(Om inte sitter ju inte lillparveln i sjön precis, vi har en lugn helg framför oss.)
Sista prognosen ser god ut och de har fått klartecken från Ving att planet går,
om inget oförutsett. Låter lovande, det är allt fler som längtar efter dem än Adam.
:)

Ikväll är det än mer uteviselse för Adam, hjälper farfar med det han kan.
Har t.om lyckats köra över farfars fot med "bilen" och den väger sina många kilon.
Nu lek i lillstugan medan farfar gör premiärklippningen av trädgården..
VILL INTE gå in, älskar vara ute och pula, det märker vi väl på förskolan.
Inte alla barn som rör sig lika lätt mellan stubbar och snår inte..

Första natten med Adam gick som vanligt bra. Sov 20.30 tills jag väckte honom.
Vaknade till en gång när farfar gick upp, satte sig upp o kollade in var farmor var.
Fort upp och på med kläderna när jag sa vi skulle till Humlan o träffa kompisarna.
Bästa tjejkompisen fick en JÄTTE kram, de var lika lyckliga båda två att träffas.
Nästan lika glad var kusin Moltas, han var med snabb att krama om Adam.

Följande dialog utspann sig mellan de båda:
-Hej Adam, Var bor du nu för tiden?! Säger Moltas allvarligt.
-Hej döö!! säger Adam; jag bor i farmors hus nu ju!!

Lite extra bevänt var det med farmor idag, ville inte riktigt dela med sig..
När de andra sa farmor höjde Adam tonen och sa bestämt; Det är min farmor!
Tillslut blev tonerna allt allvarligare och högre och "farmor" fick medla lite..
-Men, Adam det gör väl inget om "lilla T" lånar din farmor lite?! Det brukar hon ju få.
Han böjer sig fram mot kompisen och säger; -okej du får låna henne, men hon ÄR MIN!!
Inte konstigt alls, men det är faktiskt första gången han reagerar så..
Vill väl markera lite nu för kompisarna när han faktiskt bor hos mig..
Moltas var väldigt förstående (viskade sen i mitt öra; men du är faktiskt MIN också!)

Efter jobbet var det dax hämta pappa och åka till lasarettet på hjärtutbildning.
"Hjärteviktigt"intressant och givande, var ett tiotal som haft hjärtinfarkt resp kärlkramp.
Träff/information med hjärtsköterska, läkare, medicinexperter och rökavvänjare.
Nu tillhör dock inte min pappa de rökande men ändå. Man fick ställa frågor, och
prata i grupp tillsammans med andra anhöriga. Det är två träffar a´3 timmar
Sen blev det lite snärjigt för att hinna tillbaka och hämta Adam i rätt tid, pust!
Det är tydligen så det är att vara aktiv arbetande förälder idag!!

Fast då bör det tilläggas att "stormen" i detta läget är världens goaste lillprins!
Det är nu farmor och farfars tur att ta hand om den lille juvelen resten av tiden.
Efter varit hos sin mormor och morfar, busat med katten Måns och åkt traktor
är det nu dax för dem att vila ut lite. Det är intensiva men goa dagar med småfolk!



Vi hade oplanerat besök av andra lilla familjen igårkväll, (blev så mycket mat..)
Det är härligt med sådana som kan komma med kort varsel, inga krusiduller. 
Mannen satte ytterligare 400 plantor i regnet, hundarn hann med en "utflykt"....
de som annars skött sig exemplariskt, märkte att husse var stressad, rackare!



Hann få ut mitt nya körkort också i torsdags..
Måste varit enda gången i mitt liv jag varit rakhårig!!


 
Sen kom den här i fredags; känns ju lite deppigt.. Har ju inte varit vår än..
Men det hindrar ju inte mig att sätta dit lite "stjärnor"..


På eftermiddagen kom mormor med Adam, blir nog lite tomt efter haft finbesök i flera dagar.
Här är det nu full fart, Adam letar fram alla sina leksaker, busar med Troja och Mindi
-Kom farfar, går vi ut och kör bilen säger Adam och tar farfar i handen.

Kidnappningen gick som planerat! Två av kompisarna hämtade Maria på jobbet i stan.
Därefter åt de långlunch innan de tog tåget till Alvesta där fyra av oss hoppade på.
På tåget hade vi lite lätt förspisning med goda snittar o rosévin. Prat och mycket skratt..
I Helsingborg anslöt ytterligare två, en med tåg från Uddevalla en med flyg från Visby. 

Så var hela gänget om 9 fnissiga "damer" samlade på hotell Viking
Klockan var 18.30 och alla hade jobbat så lite småtrötta.. 

Sen var det dax för samling på Ingmari, Annika och Annsofies rum.
Där jubilaren hyllades med paketer (alla hade med ett varsitt paket)
Lika kul varje gång för det blir aldrig lika..



När siste man anlänt (kvinna) var det redan kväll och dax för restaurangbesök
Tyvärr bara mobilbilder (blir ej så bra i kvällsljus el inomhus...)
Har vi tur kanske Eva mailar en gruppbild från Restaurangbesöket... :P

Mycket god mat, ett ställe att rekommendera!



Kvällen avslutades på en trevlig pub, där de tillslut lite snällt meddelade att de stängt.



Hotellfrukost är aldrig fel!!, därefter gav vi oss ut på shopping tur i stan.
Nio glada damer in och ut i de flesta klädaffärer, provande kläder vilken syn!
Folk undrade om vi var på konferans, och visst var vi det -vänskapskonferans!
2 fikapauser var ett välbehövligt stopp för trötta ben och energipåfyllning.






Christina; här var bakelsen jag "talade om" -som jag inte bara tittade på..
Dagen avslutdes med ytterligare ett lyxigt restaurangbesök på Harrys,
innan resan vände hemåt igen med tåg från centralen!

Detta är gänget som hållt ihop i många år, några har kommit till under resans gång.
De första hållt ihop sen skoltid. Själv kom jag med efter jag fått yngsta dottern,
och hamnade i samma föräldragrupp som Ingmari. Alltså för drygt 20 år sedan. 
Blev sen kollega med en av "Evorna" och på den vägen är det. Sen har ytterligare
ett par kommit till. Även männen har samma gemenskap ett stort härligt gäng!

Vi finns där för varandra i medgång och motgång. Allt är inte alltid en dans på rosor.
Saker händer varken man vill eller inte och var är väl då mer behövligt än äkta vänner?!
Vi kan både skratta och gråta tillsammans, balansen däremellan kan vara hårfin.
Vi stärks av varandra, växer och utvecklas av egna och varandras erfarenher.
Så därför god vänner avslutar jag med denna jättebukett till er för att ni är de ni är!!

 

Och även ni alla andra där ute d.v.s mina bloggvänner får ta åt er på ett hörn!
En ny kategori som efter hand blivit viktigare än jag nånsin trott!

Väskan är packad (men inte farmor...än..fniss) Har varit lite restrektiv med info.
Vill ju inte att vår "kidnappning" ska bli avslöjad i förtid..  Så nu rymmer jag på
obestämd tid (inte länge alls jag lovar) Ni får ha en bra torsdag och fredag alla!
Så lovar jag det blir bilder efteråt..

Lätt skadad i ett finger blev farmor igår. Bar sig lite illa åt med en ringpärm..
Idag upptäckte Moltas skadan när jag skulle byta plåster. -Men farmor vad har du gjort??
Jag visade hur dumt jag gjort (skulle bända isär, för det hade blivit snett och slant..)
Moltas såg bekymrat på mig, klappade mig lite på handen och sa:
-Men farmor, varför ropade du inte på en " FRÖKEN "????

Vad svarar man på det?! I hans värld ställer alltid fröknarna allt till rätta..
(gör vad de kan åtminstonde) när man är ledsen eller har ont.
Klart att jag skulle ropat på en fröken, ska tänka på det nästa gång...
Lite kram och tröst blir väl ingen för gammal för?!


Hade nog behövt en frökenkram (eller Moltas/Adam kram) igårkväll med.
Då blev det klart att det blir ingen operation av min pappa.. Linköping har sagt nej.
Vet inte hur det känns nu, både han och vi har varit så inställda på det.
Samtidigt som en så stor operatiion (byte av hjärtklaff) är långt ifrån riskfritt,
och har man dessutom intagit den höga åldern 87.. än mer Tveksamt..
Känns både bra (tror jag) och.. vet inte hur jag ska förklara.. deffinitivt..
Får nu fortsätta med medicinering istället, och vi försöker smälta beskedet.
Och pappa får lära sig leva lite försiktigare och lugnare -hur det ska gå.







En blomma bland blommor, dottern i Kungsträdgården innan idag.

Ja, nu är de redan en bit påväg. Mellanlandning i Stockholm inatt som sagt.
En "försenad" bröllopsresa kallar de det, men inte så värst sen "bara" ett halvår.
Själva har vi inte varit ännu, fniss. Firar ju 30 år i Augusti, får kanske ta det då?!

Efter en övernattning hos systern blir det till att gå upp tidigt, redan 7.30 lyfter planet.

Lillkillen får vi mor/farföräldrar ta hand om bäst vi kan!

Tänkte passat på att hämta mitt nya körkort samtidigt i Alvesta,
 men se det gick inte som tänkt; öppnar först 15.. Skit också!
Har ju som sagt några mil dit.. Får göra ett nytt försök..

På förmiddagen jobbade jag, gick en vårpromenad med barnen.
Vackra bilder en annars lite kylig och smått regnig vårdag.

Det är detta som kallas vår!!!!




Nya telefonen tar rätt skapliga bilder!!!!

Skogsplanteringen påbörjad!



Klart MP3 spelaren ska med.. och Mindi..(obs vedträt)
När andra hundar har bollar kör våra med vedträn... ;)



Det är väl oss du ska leka med Husse????






Mindi försöker hela tiden få sin uppmärksamhet, kasta pinnen snälla Husse!!


Jag och Troja hann inte mer än hem förrän haglet kom..

Äntligen var solen tillbaka, vaknade till ljusets skira strålar in mellan persiennerna.
Samt en Troja som tyckte att vi sov alldeles för länge, matklockan hade redan"ringt"..
Vid det här laget är ni nog rätt trötta på mina renoveringsbilder, men vet att dottern,
långt där borta i Huvudstaden tycker jag lägger in för små bilder för att riktigt se, SÅ:


Nu kommer det bli lugnt här på gården vad gäller styling ett tag.. till nästa ryck.
Undrar vad det kan bli.. nästa projekt alltså?! Får nog bli "sjöstugan" men det är
inte värt vi pratar högt om nu.. Nu är det skogsplanteringen som står för dörren!

Lilla stugan vid sjön ja, den har visst knappt varit med på bloggen upptäckte jag nu..
Lovar ta tag i detta en dag framöver, en härlig plats som är nästan outforskad..

Djuren på den här gården är inte som andra...
Fattar inte varför....


Och det var inte bara att hon satt där, hon åkte med också..
Skulle absolut med husse när han skulle plantera.
(Men tyckte det var lite genant när jag ville fota)

Igår var det FREDAG! Inte lätt hålla ordning på dagarna när man är ledig ha, ha!! 
Tur man har "ungar" som håller reda på en, när man börjar bli gammal o glömsk..

Fick kärt besök igårkväll också, Martina har tagit några semesterdagar nere i sin stuga,
allt medan mannen Klaus är ute på böljan den blå och jobbar. Längesen de var här nu.
Vintern har ju varit sträng både här och i Tyskland, inte lockat till några längre resor.
Med Martina följde lite god varierande dryck, så vi står oss till alla vårens grillkvällar.
I pausen av golvläggandet, åt vi laxgratäng och pressad potatis tillsammans. Trevligt!

Är inte mycket kvar av golvläggningen, 2 rader bara. Det var klart roligare än majbrasa.
Mannen räknar kallt med att få färdigt nu på förmiddagen, för att sen hinna ut i skogen.
Granplantorna hämtades igårkväll och står nu beredda att komma ner i jorden. Slit o släp!
Det är mycket på våren när man har jordbruk och tyvärr är jag inte mycket till hjälp där.
Får sköta "inne-servicen" och se till att han får god mat, omsorg och torra kläder istället.

Dessutom får farmor sällskap av världens "bästa Moltas" också!!
Eller om det nu var farfar som fick sällskap..