farmoringrids

Är rent ut sagt så jäkla trött på allt vad sjukdomar och besvärligheter heter,
att jag allvarligt funderar på (en veckas eller nåt) rymmning från verkligheten..
Fick ett lockande sms från Susanne idag där hon frågade om vi skulle "dra till Mallis".
Nu var det då lite kort om tid, (redan den 9e sep) och tror inte mina kollegor skulle
upskatta detta eftersom vi fortfarande har inskolning då. Men tanken var lockande!
MYCKET lockande... Tänk om vi skulle kunna få till det efter många års prat.. 

Hann inte mycket mer än få hem mannen från lasarettet, förrän vi fick köra ner pappa.
Kom hem mitt i natten (pappa kvar) och skulle sen jobba heldag med vår Planering.
Tog 2 timmars extra sovmorgon, för att orka med dagen sen gav jag mig ut till bilen.
...som hade PUNKTERING! Gissa om det kom en ful "ramsa" uthoppande genom min mun.
Nej, detta har inte varit min vecka precis! Känner mig totalt slut och lagom "sleten".
Planeringsdagarna har dock varit intensiva och givande, och vi har hunnit med mycket.

Men nu är det ledigt! Ungdomarna gör tacos och jag ska ta mig ett glas vin!
Finns en liten likhet nedan hur jag känner mig just nu...
 

Imorgon börjar allvaret igen, kl 7.30 kör vi igång våra planeringsdagar.
Hoppas kunna orka med, för är inte på topp. Har feber och lite lagom hängig.
Men det är inget mot gårdagen, den satte hjärtat i halsgropen på vem som..
Mannen som varit förkyld och hängig ett par veckor ringde VC för att få lite penicillin.
Det slutade med ambulansfärd till lasarettet.. Ja jösses vad rädd jag blev..

Vid undersökning upptäcktes en avvikelse På EKG´t som togs och trots mannens
hävdande om "överkurs" fick han snällt finna sig i att följa med. Proverna som sedan
togs var dock relativt bra och en glad farmor fick hem sin älskling fram på senkvällen.
Lite mer provsvar har erhållits idag som var ok, men ett arbets EKG ska göras senare.
Ett par dagars "vila" blev rådet och lite försiktighet rent fysiskt tills förkyln är bättre.

Hmmm, har åtminstonde klarat att "hålla honom hemma" idag...

Liten söt pinfärsk "sagt av barn":

-Idalinn, var har du varit?

-Jag har varit på rast!!

-Var ligger det?
 

 

När jag är inne hos en del av er där ni har en applilkation där man ser vilka som varit inne på sidan, (live traffic feed) står det att jag kommer från Lessebo Kronobergslän. Jag kommer defenitivt INTE från Lessebo (inte ens speciellt nära) och inte från Kronobergs-län heller om vi nu ska vara noga! Ha, ha

This could be you!Lessebo, Kronobergs Lan -men sorry nej det stämmer inte!

Tror nog annars att många börjar idag, iallafall gör de flesta så här omkring.
Var tacksam idag att jag ännu är ledig, trött ont i huvudet och lite raspig i halsen..
Med mannen som varit krasslig hela veckan är det väl inte så konstigt dock..

Helgen har varit intensiv med en snart 4-åring i huset. Men han är så lätt att ha.
Det blir ju lite så att när man träffas så ofta, både Moltas o Adam känner sig hemma.
Men man lägger ju upp dagarna lite på ett annat sätt. Tidiga morgonar t.ex....

I Fredags kväll var vi på nyöppningen av "Möbelrikets Värdshus", mycket gott på bordet.
Vi hoppas de nya ägarna klarar ruljansen lite bättre än de förra som hade det i 6 mån..

De serverade en Småländsk buffé, olika varma och kalla delikattesser från närområdet.
Denna gång är det 10 personer som är ägare, med olika roller i företaget en del mer aktiva.
Alla med intresse av att driva detta samt anknytning till företag/industrin här i samhället.
Ett litet annurlunda koncept, vi får väl se men fördelen är ju att de vet vad folket vill ha.
Pubkvällarna kommer tillbaka, trubadurer även det från trakten. Ska bli kul att följa detta.

Lördagen tillbringade vi Jönköping. Var med dottern och tittade på hennes nya högskola.
Den låg ju verkligen centralt och bra. "Lärande och kommunikation" som blir hennes låg
bredvid de andra som "Handels" och "Tekniska" alla stora skolor med ungefär samma antal
elever som det var på Södertörns i Stockholm där hon gick Journalistik A och B nu innan.

 
En runda i staden hanns också med och tapetköp till rummet uppepå. Dottern var med och valde.
Blev lite i "retrostil" får se när vi får tiden att ta tag i det hela. En del att spackla och måla först.
På hemvägen hade Moltas ett väldigt sjå att hålla farmor vaken-ellerom det var tvärtom ;) 

Igår bakades våfflor och såldes hantverk i "Hjälmsbodarna" tillsammans med kompisen Lena.
Hon är en av de drivande krafterna och deras ordförande. Men denna gången svek gästerna.
Regnet stod som spön i backen och vi fick en lugn eftermiddag. Annat mot förra sommaren.
Gjorde ett eget "fynd" de här båda "filurerna" pockade på att få följa med mig hem i korgen!!

Samt tog mig i kragen och lämnade dit en del av mina armband och halsband jag tillverkat.



Olika hantverk från bygden

Funderade mycket på rubriken.. för att kunna förmedla på rätt sätt.. få er att förstå..
Och även om jag inte ofta berör min värk, känner jag att jag måste ge en förklaring.
2001 skadade jag mig i en fallolycka på vårruset, och fick en besvärlig armbågsfraktur.

I nästan 6 år hade jag ett mindre h-vete med värk dygnet runt. Från att varit fysikt aktiv,
med bugg, joggning, cykling och ALLT som hade med trädgård och övrigt hushållsarbete,
fick jag så snällt lägga på hyllan. Jobbet gjorde jag allt för att orka med, om än bara 25%
de första 3 åren. (Jag fick en rehabiliteringstjänst med äldre barn under drygt tre år.)

Jag fick mycket hjälp, (förutom tabletter.) De försökte med akupunktur, Ultravågsbehandl,
special sjukgymnastik med "pump-stövel". Hade egen Tens-apparat utprovad, hårdskalsortos-
som höll armen skyddad på jobbet. Otaliga undersökningar och röntgen men ingen förstod
varför det inte läkte, allra minst jag som kämpade som ett djur för att komma tillbaka aktivt.

Till slut hamnade jag på reumatologen för att en läkare med huvudet på skaft, undrade över
min överansträngningsfeber jag fick i samma veva. Vissa reumatiska sjukdommar försämrar
läkning av leder.. Och med det i bagaget ändrades medicinen till att jag ständigt måste äta inflammationshämmande. Sakta men säkert (ytterligare ett år) började jag bli bättre värkmässigt.

Min arm blir aldrig "rak" igen har sämre rörelseförmåga och får inte samma kraft som innan..
MEN vad gör det när man kan sova en hel natt OCH kan jobba om inte helt men 60%!!
Förra sommaren klarade jag att cykla igen, vilken känsla! Simma går väl så där, men ändå..
Nu undrar ni nog vad i helsike detta har med Winnerbäck och gårdagskvällen att göra?!

Men då återkommer jag till KÄNSLAN och MAGIN när jag plötsligt finner mig själv stående
mitt i trängslen sjungande och KLAPPANDE i händer och inser att det är första gången på 9 år!
Första gången jag utan att tänka går rakt in i trängslen och rycks med av det böljande havet.
Detta utan rädsla att någon ska komma åt min arm och/eller jag ska få "sota" efteråt med värk.

Under alla dessa år har jag varit med, varit glad och kännt gemenskapen MEN på avstånd.
Jag har också lärt mig fokusera på vad jag faktiskt kan göra, och inte på vad jag inte kan.
Utan ett fantastiskt stöd av mannen och familjen, alla vänner vet jag inte hur man klarat sig.
Men jag vet numera hur viktig den egna viljan är, och att kunna förhålla sig positiv (..oftast)

Nog om detta!

Så nu äntligen kommer bilderna!!! Får se om ni orkade igenom den "tunga biten"..


Melissa Horn inledde när vi kom, väldigt lik sin mamma Maritza (stavas det så?!)
Tyvärr sjöng hon inte denna ihop med Lasse det hade ju annars passat perfekt!

En Tjej i toppfom, duktiga Laleh som bjuder på målande texter




En ensam Lasse inleder så där fint och stämmningsfullt


Såklart måste dottern hålla sig långt fram..

En kille som kan konsten att hålla ett högt tempo i två timmar





Gillar uttrycket i den här bilden.. förnöjsamma blickar!


Förutom härlig musik jobbade de mycket med bakgrundsgrafiken


Ljus och magi förgyllde helheten

Folk så långt ögat kan se




Desto tommare toaletter en timma in i Winnerbäcks spelning..
Annat var det strax innan en halvtimmas kö minst....
Då gällde det att köa INNAN man behövde..

Härlig trädbelysning

Hemfärden tog sin lilla tid.. Från att blivit noga inlotsade på åkern,
var sen själva avfärden rent kaotisk.. "ingen panik -alla på en gång"
var det som rådde. Tur att vi hade en lugn chaufför (läs dottern)
som sakta men säkert lotsade oss genom den stora åkern ut på vägen.

Som vanligt är jag väl lite sent ute, de här har ju funnits med ett tag. Jag gillar musik,
men har inte samma brinnande intresse som mannen och våra tre barn har..
Men bättre sent än aldrig, efter sett dem på Allsången i Tisdags, säger jag "VILKA KILLAR!!
Gillar speciellt deras spelglädje, och att det sen är bra coverslåtar gör det inte sämre!

The Baseballs är ett rock'n'roll-coverband från Tyskland, som bildades 2007 i Berlin.
De blev populära med sina rockabillyversioner av pophits som Hot´n cold och Umbrella

Men jag överger inte den käre Winnerbäck för det!! Ikväll blir det konsert igen!
Hoppas vädret är med oss även denna gång. Mannen är riktigt förkyld och dassig,
men min "känning" gick över lika fort som den kom (pepper, peppar ta i trä...)
Denna gången blir det inte med hela klanen. Men dottern ska med iallafall, trevligt.
Och ser man på son nr2 med fru följer också med oss!! Äldste sonen med fru,
åker istället på Kent i Helsingborg i morgon. Medan Moltas stannar hemma hos oss.

Dagen i övrigt har varit småtrevlig.. Lunch på Svenssons gårdscafé och en titt i affären.
Räcker faktiskt med att titta.. inga nådiga priser där inte.. Design och priser ni vet!
Men bor man nu mitt i möbelriket måste man väl ta en titt om året i allafall ;)

:bigeyes:
Brukar ju vara så att går man och köper nya regnkläder slutar det regna direkt.
Hämtar man flugsmäcken visar sig inte en enda fluga, efter att ha plågat en länge.
Och i Juli gick vi alltså och beställde markiser... som just är på gång in på gården.
Hmm, hoppas nu inte solen håller sig borta resten av sommaren/hösten, fniss..

Men mina blommor/grönsaker har minsann trivts i sommar i detta växlande väder.
På soldäcket trivs och växer min "Potatisplanta" den jag fick av barnen på morsdag
I planteringslådorna frodas sockerärtor, dill, lök och MASSOR av körsbärstomater!!



Solen kämpar på någonstans där bakom molnen även idag, håller tummarna.
Kvällarna har varit jättefina, älskar när mörkret sänker sig och man kan tända ljus.
I övrigt har jag en förkylning på gång någonstans bakom pannbenet.. :thumbdown:


Sedär ja, det tar sig snabbt, tack vare Arne

Ser nu ut som sista semestervecken blir lite ostadig, vad det gäller vädret.
Men här på gården lider vi aldrig brist på sysselsättning, finns alltid att göra.
Och skulle det mot förmodan vara dåligt på "görafronten" hittar vi på något!!

Idag står regnet som spön i backen och mannen är tacksam han klippte allt
gräs igår. Det fick ny kraft o fart nu sen allt regn kom, efter varit så torrt länge.
Bjöd sen pappa på lite extra god mat/grillkväll igår, med blåbärspaj till efterrätt!!

Blåbären plockade jag nere vid vår lilla stuga, hade god (hmm) hjälp av Mindi.
Helst hade hon velat äta direkt ur skålen, men nån måtta fick det ju vara, fniss.
SÅÅÅ roligt är det ju inte att plocka bär. Även om det är ganska  gott om iår. 

En runda till tippen har vi hunnit med idag, fler än vi som ville slänga skräp.
Och förutom alla andra bilar, skräp och bröte samsades massor GETINGAR..
Inga djur jag gillar så där mycket, speciellt inte inomhus som det varit nu.

Något som gjorde mig desto gladare var plåten full av kantareller som stod på
bänken när jag kom hem igen. Lite lagom tårögd insåg jag att pappa hittat ut i
skogen även i sommar!! Det hade jag aldrig vågat tro tidigare i vår, fantastiskt!

Som ni nog förstått har min pappa haft kvar ett rum och kök hos oss tills nu.
Det var vanligt förr vid överlåtelse av jordbruksfastigheter man gjorde så.
Köket röjde vi ju redan när Idalinn flyttade tillbaka hem i början av sommaren.
Men nu vid pappas flytt till lägenheten och ett eget boende röjer vi det sista.
Det tar tid, väcker många minnen av tid som varit. Rätt som det är fastnar man.

Alla saker är nu framkörda/slängda/resp nedpackat i kartonger. Fantastiskt skönt!
Något som egentligen kunde gjorts för länge sen, men pappa har inte varit redo.
Har velat ha "gamla rummet" som en reservplan kanske, men nu insett att det inte
skulle funka flytta tillbaka och bo ihop på "gamledar", varken för honom eller oss.
Hur goda vänner vi än är ska man inte utmana ödet, det ska vara kul att träffas.

"Stora skåpet" får flytta ner till oss, in i hundrummet fniss. Där det ej är i vägen.
Vilka möbler de hade förr, tog upp halva rummen. Har lite svårt uppskatta det..
Andra skulle kanske tycka det är jättefint men det gäller att ha utrymme fördet.
Nu får "doggsen" något fint att titta på när de är ensamma hemma eller på natten.
Där inne finns även ett överblivet piano (sonens), min syhörna och strykbräda..

Så lääänge, ni vet.....


Så nu har vi ett nytt rum att renovera!! Ska bli TV-rum/gästrum
Plötsligt har dottern riktigt stor lägenhet 2 rum och kök samt badrum med
Jaccucci (Hmmm, vi får väl ta kölapp i vinter..)


"Musen" växer, även om hon är liten i förhållande till stor Troja.
En mjuk kompis tyckte Troja och nosade så försiktigt på henne.


Adam själv hälsar ofta på vill hämta "Musen" från källaren
(Farmor jobbar fortfarande hårt på att få ett annat namn på dem..)
Ett av förslagen dottern och jag har är "Tipex" -Nähädu, sa Adam bestämt,
Den heter Pipen ju! Ja men den andra då den kan väl heta Tippex?!
Näää, det är Pip-pipen!!

Nä, nu börjar även jag tycka det är dags för lite solsken och värme igen.
Kroppen mår inte bra när det är lågtryck -gäller väl de flesta med värk.



Mitt ortopedbesök igår var väl inte särskilt positivt det heller, suckelisuck.
Läkaren (ny för mig) tyckte nog han träffade på en besynnerlig människa.
(Det hör till saken att det är 4 månader sen jag hade så ont av min hälsena.)

Remissen skickades i Mars och har fått vänta ända tills nu. Jag var i ärlighetens namn
nära att avbetälla min tid, för på den tiden har jag ju enligt mig blivit nästan helt bra.
MEN vet ju samtidigt att det kan blossa upp när som igen. Så behöll tiden iallafall.
(Har ju gått en runda förr där det var cortison och gipsbehandling under ett par mån.)

MEN.. En MYCKET kraftig Tendinit blev diagnosen, alltså "hälseneinflammation"
-NU?! sa jag.. Men NU är jag ju bra...Då skulle du sett hur den såg ut i Febrari!!!
Ja, jösses plötsligt blev det sjukgymnastik, ev sklerosering (behandling i senan)
och operation på tal. Höll ju på att deppa ihop totalt. Jag som trodde den var bra!!

Det är inte alltid bra att vara så smärttålig som jag är, man får sota för det..
Så nu får farmor snällt gå på 2 månaders sjukgymnastik sk. excentrisk träning.
Därefter om ej bra görs ett ultraljud och därefter ev sklerosering el operation.
Det jobbiga är ju att senan kommer bli ordentligt irriterad/svullen av träningen

Så än en gång; "bit ihop och se glad ut"



Eller varför inte..

En vecka med tre olika läkarbesök, i tre städer.. de två första med min pappa.
Hörselkontrollen avklarad, svåra bullerskador, nedsättning så det blir hörapparat,
Kanske inte helt konstigt efter ett liv i skogen (jordbrukare) och övriga maskiner.
Var inte vanligt på den tiden med hörselskydd nu förstår man hur viktigt det är!!

Lägenheten börjar se trivsam ut. Har snart fått fram alla möbler utom sängen.
Mycket "pyngler" fanns det, men han ska ju ha det som HAN vill. Sen att jag talar
lite för lättstädat... Är inte beredd ta för stor del av dammning av prydnadssaker..
Han har en stor garderob som rymmer mycket, får väl växla lite på saker framme.

Ska lägga upp lite bilder senare, nu måste jag sätta fart!
Måste bara få in det här också:

Har som av en händelse glömt det här; ett collage från när vi var i Studseröd.
Susannes fina vindruvsplanta hade växt oerhört och bar mängder med druvor.

Helt allvarligt påpekar hon att det var "En Rysk Staket-Anka"!! Fniss..
Och om ni undrar var det druvorsorten inte mannen hon syftade på....

Naturligtvis skulle det vara en Rysk Staket-ranka!!

Efter varit iväg kors och tvärs kände vi för lite vanlig samvaro på hemmaplan.
Av någon anledning upptäckte jag att jag aldrig fotat/skrivit så mycket om vår
lillstuga nere vid sjön. En stuga vi byggt själva (läs mannen då..) sommaren-92
En enkel stuga på 25 kvadrat plus ute rum, med husvagnsel, gasol och ute dass.
Men ack så älskad av alla oss i familjen. Här finns LUGNET, "ro´n" och tystnaden!






Lillstugan ligger på cykelavstånd, man kan säga både vi och familjen i "Hult",
har samma avstånd dit. Ca 1km. Här har väl om sanningen ska fram inte alltid
varit lika lugnt. Många härliga fester har det varit här nere genom åren.

Ytterligare 6 km bort huserar familjen uppe på höjden, d.v.s Adam o co




Med dem tillbringade vi en mycket trevlig kväll, med grillade "knyten" gott vin
och trevligt sällskap!


Såklart har Adam varit hos farmor och farfar också. Hinner inte komma
innanför dörren förrän han frågar; -Var är min MUS??

Middag med pappsen, alltid lika uppskattat. Lägenheten är nu hans, och vi har
börjat så smått flytta dit lite saker. Soffa, soffbord och köksbord. Resten tar vi snart.
Känns som han ser fram emot det lite, blir en ny upplevelse bo i lägenhet.

 
Så är vi då återigen hemma efter rena rama "lyxlivet" i Bohuslän.
Både vad gäller mat, dryck, väder, härligt sällskap och det ljuvliga läget.
Det är Alltid lika kul att träffas, det får bli kvalité framför kvantitet numera.
Annat var det när Susanne och vi bodde nästgårds under 80 och 90-talet.

Denna gången hade vi också äran att få rå om goa Nelly och Klara lite.
De var på besök hos mormor några dagar och åkte sen med oss hem.
För det var ju inte bara oss Sus lämnade för den stora kärleken i Studseöd
 utan 3 barn och 7(!) goa barnbarn, varav de här tjejerna är bland de äldsta.


Men hit till de här båda samt Rolands pappa Pelle är man alltid välkommen,
Liten som stor! En härlig gemenskap som vi är så glada få ta lite del av!!
I och runt småstugarna nere vid sjön samlas släkten, syskon och kusiner.

Vi som trivs som fisken i vattnet bland alla härliga grannar och släkt



En tur till sjön som de säger (Gullmarn) är ett måste, även om fiskelyckan,
inte var något att skryta med.. (2 havskräftor blev det till slut) men vi är inte
speciellt oroliga. Det finns alltid resurser, eller vad sägs om denna "mjölk"?!



Enda negativa finns i vattnet.. brännmaneterna. Det gäller att ha koll!!
Framåt kvällningen drog de sig längre bort och det var vår tur våga bada.
Nästan ljummet i vattnet svalkade det ändå skönt framåt kvällen.



Vi tackar för oss och utbringar en skål för

våra vänner!!




Men vi ses nog snart igen, först lite födelsedagsfirande av kompis,
sen kan vi såklart inte säga nej till ännu en hummersafari!!!

Det är MIN mus, sa Adam andäktigt när han fick upp den lilla kattungen på magen.
Stilla klappade han den, tittade och begrundade. Så liten och så söt där den låg.
Det hjälpte inte att både farmor och pappa hävdade att det var en katt ingen mus.
I Adams ögon var det en MUS därmed basta! Vem vet den får väl heta Mus då kanske..
Moltas tyckte ju att deras tupp ska heta "Kalkon" det är väl ungefär samma sak, fniss.

Idag har vi dessutom fått nycklarna till pappas lägenhet, han verkar nöjd.
Ska flytta dit lite möbler och annat till helgen, börja så smått med det vi har.
Men innan dess, ska vi på en liten tripp till Bohuslän och bästaste vännerna!!
Vad är väl en sommar utan lite besök hos dem, med god mat, dryck och trevligt
sällskap. Glada kvällar nere vid Gullmarn och Pelle´s lilla stuga inte att förglömma!

 
Som ni nog förstått har jag ett stort gäng inbitna "Lundellare" i min familj.
Hade det kommit från mig kunde jag ju sagt det kommit i modersmjölken..
Nu kan vi väl inte riktigt skylla på mig utan det är nog mer "farfar" som bidragit.


Många konserter har det blivit.. och vad gäller äldste sonen och hans Tessan
kan man säga, att det var p.g.a Uffe "Kärleken förde dem samman".. Vackert va?!
Senaste tillskottet i familjen; d.v.s Filip fick nu introduceras i Lundell (lite skeptisk)
MEN vad gör man inte för kärleken?! Och kärleken hyllar ju Lundell rejält!


Vädret kunde man då inte klaga på fast dagen började hemma med åska.
Vi fick en varm o härlig kväll i musiken och kärlekens tecken, Lundell var sig lik!
Det tog dock en stund innan den riktiga farten kom och favoritlåtarna släpptes loss.


Vi hade som  vanligt picnic med oss; hemgjorda baguetter och vin till det..
Insmugglat vin är en annan historia.. hmm farmor har dock lärt sig genom åren..
En gång gick det inte så bra ha, ha.. Det har vi roligt åt än.. särskilt ungarna. 

Det är något speciellt sitta uppe på "höjden" se publikhavet bölja och höra musiken.
Medan farten och trycket ökar allt eftersom, och mörkret stilla sänker sig över oss.
(De sanna entusiasterna sitter dock inte kvar på filten utan är nere i publikhavet)

Nu är vi tillbaka hemma igen efter ett par härliga och riktigt roliga dagar på Västkusten.
Började faktiskt vår resa med ett Ullaredsbesök.. Ett av de snabbast avklarade faktiskt!


Det var ju annat som drog mycket mer; vännerna och havet  Falkenberg..!
Men lite pengar hann vi ju göra av med på de 1,5 timmarna vi var där inne.

Nu är det ju så som ni kan se, att det går ju knappt vara med på samma bild,
som de brunbrända som tillbringat sina tre semesterveckor under solens strålar..

Förutom kompisarna Claes och Carina har även Carinas syster Ingela och Stefan
med familj, villavagn på "samma gata". Tvärsöver campar tredje systern Mona,
hennes man Peter och deras barn. Ytterligare ett kompispar; Marianne med fam
var där denna veckan. Så vi var ett stort glatt gäng på kvällen som åt och drack.





Här har de för vana att efter att grillat och lagat mat, ta sitt bord, stolar och gå.
Samlas så alla och duka till långbord kan man säga. God mat, dryck o samvaro.
Denna kväll var det lite speciellt, den sk Kräftfestivalen i Glommen gick av stapeln.
Ca 3 km att ta sig per cykel i en lååång karavan för dans till Arvingarna, öltält mm.



En alldeles ljummen kväll med nypumpade cyklar och humöret på topp!
Hemresan var dock lite mer oroväckande då minst hälften av alla saknade lyse..



Kan meddela för alla oroliga, cykelfärden avlöpte utan problem även hem!!
Vi hade en riktigt underbar kväll. "Farmor"bet ihop och t.o.m buggade som
hon gjorde förr i världen innan hon skadade armen och blev begåvad med värk.
De gamla turerna satt faktiskt i, behövde inte skämmas där inte, Saknar SÅÅÅ!
En och annan gång måste man få "unna sig" även om priset oftast är högt...
(Kan faktiskt meddela så här ett par dagar efter att det gick över förväntan)
:)



Värsta fansen... och svarat är NEJ vi blev inte insläppta -på tok för gamla!
Ha, ha galna morsor på stan...

Imorgon blir det UFFE i Brottet!!!

Med hela "A-klanen"-barnen med resp

På fredag skriver pappa på kontrakt för en etta inne i lilla samhället, i markplan.
Stor toa med egen tvättmaskin, uteplats man kan öppna ut till med litet blomland.
Ligger på baksida med skogen strax utanför, ett mindre hyreshus med 6 lägenheter.
Blev lite snabba beslut, det kom ännu en som var intresserad som ville hyra direkt.
Men tror pappa egentligen tycker det känns rätt bra. Har får dessutom 1 km mindre,
hem till oss. Huset ligger på "våran" väg skulle man kunna säga ca 5 km emellan. 

Dessutom spådde faktiskt min väderkarta rätt!! Regnet (och åskan) kom till slut.
Lite bättrade sig luften direkt efteråt, men känns ganska kvavt igen nu i eftermiddag.
Imorgon styr mannen och jag kosan mot vännerna i Falkenberg. En årlig sommarvisit.
Dottern o kompisen som jobbar ihop ser till hus, hundar och katter tryggt och bra!!
Nu blir det ingen längre bortvaro men ett par dagar i allafall. Ska bli jätteskojsigt!!
Kompisarna som har villavagn, tillbringar större delen av sommaren där vid havet.

Både djuren och vi två benta är på smältningsstadiet. Över 30 grader är FÖR mycket!!
Och i den fuktiga varma luften trivs allehanda "bitflugor", usch dem gillar jag INTE!
Stackars Moltas var alldeles rödbulig på ryggen av elaka myggen som tagit sig in inatt.
Så nu har snälla farmor skickat med en "myggnätsdörr"till "Hult" som vi hade till övers.

Det väntas nu ännu minst en "tropisk natt".. Då går det inte ens att kyla ut nattetid.
Fönster och dörrar på vid gavel är ett måste. Med myggnät då.. Attans vad de trivs.
På dagen är "blinningarna" och "trekantsflugorna" ett gissel, gillar svettiga kroppar...
Hundarna får hjälp med att bli av med lite "extrapäls" tror den med frodas i värmen. 

En liten åskskur fick vi faktiskt igår kväll, det var riktigt skönt höra smattret på taket.
Men vattnet gjorde väl ingen större nytta. Hörde att det brunnit längs med banvallen,
på flera ställen igår bara någon mil härifrån. Riktigt otäckt när det är så torrt och hett.
Våra Grönsaks och blomland får ses över med lite extra vatten både morgon och kväll.

Så snälla, snälla; Låt min "väderkarta"

stämma inför morgondagen med REGN!!

 
Vilken sommar vi har, vågar ju inte klaga men oj vad varmt vi har det.
Sitter redan och svettas på altanen, med alla fönster och dörrar öppna.
Termometern visade 26 grader igårkväll strax innan 24.. Nu redan 28..

Som vanligt har "farmor" fått en idé!! Det är jag väldans bra på faktiskt.
  Turligt nog är mannen min, lika bra på att förverkliga mina små drömmar.
Denna gång vill jag ha så "enkelt" som en gunga nere i vårt kastanjeträd.
En sådan STOR och bred som man kan sitta två i... Vad tror ni om det?!






Från gungan ser man upp till soldäcket och viseversa.. Fin vy!!
Som ni ser gick konstruktionen snabbt, trots vissa "orosmoment"
För det finns ju några som hellre ser att husse leker med dem...
 

Vi har även varit Moltaspassare i helgen, vad passade bättre än bad och bus?!
Föräldrarna förlustade sig med semesterfest på jobbet, men farfar stod över.
Firade hemma ihop med farmor och Molten istället, nog så bra kan jag tycka!!


En härlig kväll vid sjön Grunnen, där vi hade bröllopet förra året...
Moltas minns hur han och Adam kastade bladen man skulle gå på..


Ett annat välbehövligt (men ack så dyrt) projekt är markiser till huset.
Något vi pratat om i flera år, trist med neddragna persienner hela dagarna.


En mycket trevlig "mammabarnträff" Ninna, Mathilda samt lillebror Hugo kom på skojsig grillkväll.
Vi mammor jobbar båda på förskolan dock inte samma, döttrarna sommar jobbar på den samma
och har så gjort under flera sommrar och på så sätt blivit vänner. Äntligen blev det av träffas alla!! 

Det underbara vädret håller i sig!! Allt börjar så sakta kännas bättre och lugnare.
Jag försöker nu se det positiva i tillvaron, och ta tillvara denna sommar lite extra.
Kände att jag nästan började ta ut saker i förskott, oroade mig för pappa hela tiden.
Istället för att se allt han fortfarande klarar, ta till vara stunden lite mer och få njuta.

Att idag få höra pappas röst i telefonen,  så glad och förväntansfull var något STORT.
Se och höra hur han plötsligt ser framtiden som lite mer ljus och hoppfull själv,härligt!!
Vissa saker kunde inte kommit lägligare, ibland kanske någon har ett finger med i "spelet"
Vi ser med tillförsikt på framtiden, och allt som den förhoppningsvis har att bjuda på!